Så pratar du med barn om kriget i Ukraina

Psykologiguiden får många frågor om hur och när man ska prata med sina barn om det som nu händer i Ukraina. Vi frågade Erica Mattelin som är psykolog vid Rädda Barnen och som forskar om barn som flytt till Sverige undan krig. 

Hur mycket ska man berätta för barn om kriget i Ukraina?


- Det går inte att ge ett generellt råd kring hur mycket information man ska ge. Det man brukar tänka är att man inte ska ge mer information än vad barnet själv signalerar att den vill ha. Många barn fångar upp mycket mer information än vad man tror och som vuxen är det viktigaste att finnas närvarande, kunna svara på frågor och stötta barnet i den information som konsumeras. 

- På sociala medier kan det florera information och rykten som barn kan behöva hjälp att hantera. Se till att du vet vilka plattformar som ditt barn befinner sig på och prata om vilken information barnet tagit del av.

Hur hanterar man som vuxen sin egen oro så att den inte förs över till barnen? 


- Ett av de viktigaste råden för att hantera sin egen oro är att ta hand om sig själv. En vanlig metafor i sammanhang där vi bedriver behandling med barn är att man först behöver sätta på sig sin egen syrgasmask innan man hjälper någon annan och det gäller även här. 

- Rent konkret kan det innebära att man ser till att sova och äta ordentligt, att begränsa mängden nyheter man konsumerar och ta sig tid att prata och umgås med vänner och familj. Självomsorg är förstås väldigt individuellt men att se till att ens egna basala behov är täckta är ofta grunden för att undvika att föra över sin oro. 

- Vidare kan man fundera på om man klarar av att ha på nyheterna hela tiden hemma eller om det är bättre att till exempel titta och lyssna på nyheterna då barnet/barnen sover. Att stänga av push-notiser under en period kan också vara bra och i stället fokusera på att göra saker med barnen som man mår bra av. Umgänget tillsammans kan bli ett andrum för alla parter. 

- För de föräldrar och barn som har egna erfarenheter av att ha befunnit sig i krig eller konflikt kan kriget i Ukraina självklart skapa en ännu större oro och där behöver man ibland ta ännu större hänsyn till de känslor det här väcker. 

Vid vilken ålder kan barn bättre förstå och hantera sådan här information?


- Precis som att det inte går att säga hur mycket information man ska ge så är det också svårt att säga vid vilken ålder som ett barn kan hantera och förstå informationen. Även detta kommer vara högst individuellt och sannolikt vet man som förälder hur ens barn tar till sig information och kan anpassa sig efter detta. Egna erfarenheter påverkar såklart, så som om man själv befunnit sig på flykt tidigare eller har vänner som har varit på flykt.   

Något annat som viktigt som vuxen att tänka på?


- I de här lägena är det extra viktigt att tillbringa mer tid med barnen, men också att göra mer sådant som är bra för barnen generellt, så som avkopplande och roliga aktiviteter. Barn avhandlar sällan saker på det sätt som vi vuxna gör. Vi vuxna har ofta en bild att när det händer hemska saker ska vi sitta ner och prata med barnen om det. Men för barn är det annorlunda. Hos de dyker de här tankarna upp då och då under hela dagen, därför är det bra att finnas tillgänglig så att man lättare kan fånga upp barnens spontana frågor när de kommer.

- Sådana här svåra samtal kräver att man har byggt en trygg relation tidigare. Det här jobbet görs ju inte i krisen utan i vilan. 


Erica Mattelin är psykolog på Rädda Barnen och forskare på Barnafrid vid Linköpings universitet. Hon arbetar främst med barn i speciellt utsatta livssituationer, barn i migration och/eller barn utsatta för våld, många med posttraumatiska stressyndrom (PTSD). Hennes forskning handlar om barn som flytt till Sverige och deras hälsa. Hon har även tagit fram filmer och handböcker som vänder sig till barn, föräldrar och professionella. Erica Mattelin tilldelades Stora Psykologpriset 2022.