Stress

I vårt moderna samhälle har stress och stressrelaterade sjukdomar blivit ett folkhälsoproblem. Många av oss känner att vi inte hinner med alla ”måsten” och går omkring med ständigt dåligt samvete. Att känna tillfällig stress inför en speciell uppgift kan göra oss extra alerta och effektiva, men långvarig stress leder snarare till uttröttning och är dessutom skadligt för kroppen. 

Det engelska ordet stress kan översättas till påfrestning, och att uppleva stress under längre tid innebär just en påfrestning – både för kroppen och för den psykiska hälsan. När vi utsätts för påfrestningar intar kroppen beredskapsläge, vilket innebär att den förbereder sig på kamp eller flykt. Bland annat påskyndas transporten av syre ut till de muskelgrupper som man för stunden har mest nytta av, medan långsiktiga funktioner såsom matsmältningen och immunförsvaret sätts på sparlåga. Allt som händer i kroppen har som syfte att rädda ditt liv och hjälpa dig att undkomma faror av olika slag.

Våra levnadsvillkor har drastiskt förändrats under historiens gång, men våra kroppar reagerar på samma sätt när vi får syn på en snabbt annalkandes bil, som när våra förfäder såg ett lejon dyka upp i ögonvrån - eller som när katten ser grannens hund komma farandes genom grinden. Det som skiljer oss från övriga djur är vår stora hjärna som gör att vi både kan grubbla över det som hänt och oroa oss för det som komma skall. Och det som skiljer oss från våra förfäder är att vi har helt andra saker att oroa oss för än att bli uppätna av lejon.

Utlösande faktorer

En stressor, det som utlöser en stressreaktion, kan vara allt från buller och mobbning till fallande börskurser och hög arbetsbelastning. Att man har mycket att göra innebär dock inte automatiskt att man känner sig stressad. Hur vi upplever en situation beror både på våra biologiska förutsättningar och tidigare erfarenheter. Det som en person upplever som stressande kan en annan uppleva som stimulerande.

Ibland talar man om positiv stress, så länge det finns en balans mellan de krav som ställs på en person och den kapacitet som personen har (eller de resurser hon har till sitt förfogande). Men även om stressen kan göra oss mer alerta och effektiva, så är det inte nyttigt att ständigt gå omkring med höjd beredskap. Utan återhämtning leder, förr eller senare, all stress till negativa konsekvenser - hur kul vi än har det.

Symtom

Vi kan känna oss stressade på grund av att vi oroar oss för sjukdomar och döden, och stressen i sig kan göra oss sjuka och i värsta fall leda till en för tidigt död.

Vanliga konsekvenser av stress är muskelvärk, huvudvärk och magproblem.

Långvarig stress kan även öka risken för hjärt- kärlsjukdomar och diabetes, försämra immunförsvaret, påverka sexlivet, minnet, koncentrationen, med mera. Och utmattningsdepression är en direkt följd av en långvarig och hög stressnivå.

Hur får man hjälp?

Det bästa är naturligtvis att förebygga stress och se till att få återhämtning i form av vila och stärkande aktiviteter. En bra grund för att må bra och öka sin stresstålighet är att sova, äta och motionera regelbundet. Om man dessutom har goda relationer och ägnar sig åt kravlösa och trivsamma aktiviteter med jämna mellanrum, så är man ordentligt rustad för att klara av rimliga påfrestningar.

Om stressen redan är ett faktum, ja då behöver man stanna upp och fundera över vad som behöver förändras. Är det dags att byta jobb eller umgänge? Eller gäller det att hitta nya strategier och nya tankesätt? Ibland kan det vara bra att träffa en psykolog för att få hjälp med att synliggöra alla stressorer och hitta sätt att handskas med stressen.

Ett bra sätt att motverka stress är att se till att öka kroppens eget ”lugn och ro-hormon” oxitycin. Att klappa en hund, gå på massage, meditera, ligga i ett varmt bad och ha sex är bara några exempel på oxitycin-höjare.