Psykos

Alla människor kan drabbas av en enstaka psykotisk episod, men vissa löper lite större risk än andra. Precis som för många andra psykiska symtom så spelar genetiska faktorer en roll för hur pass lätt man har att utveckla symtomen – hur sårbar man är. Sen krävs det i allmänhet också utlösande faktorer. Men att ha den här sårbarheten behöver inte bara vara av ondo. Forskning har visat att samma genetiska komponenter som ligger bakom psykossjukdomar också ligger bakom ökad kreativitet.

Att drabbas av en psykos innebär att man tappar kontakt med verkligheten och går in i en egen, ofta skrämmande, värld. Psykossjukdomar debuterar ofta mellan sena tonåren och tidiga medelåldern. De är lika vanliga hos kvinnor som hos män och cirka en av hundra drabbas någon gång. Ungefär hälften av dem som insjuknar i en psykotisk episod får senare diagnosen schizofreni, vilket innebär att man har haft psykotiska symtom i mer än ett halvår.

Psykosen kan vara det huvudsakliga problemet, eller en del av en annan sjukdom. Till exempel är det vanligt med psykotiska symtom vid bipolär sjukdom. De förekommer också vid depressioner och i samband med vissa demenssjukdomar.

Att drabbas av en enstaka psykotisk episod är en svår upplevelse, men behöver inte betyda att man någonsin igen drabbas.

Omvälvande livshändelser kan ibland vara den utlösande faktorn bakom psykotiska symtom. När en nära anhörig dör är det t ex inte ovanligt att man upplever det som att man har kontakt med den döde. Graviditet och förlossning är också händelser som kan utlösa psykotiska reaktioner. Det förekommer också drogutlösta psykoser.

Symtom

Från en utomståendes synvinkel är de första tecknen på psykos ofta att den drabbade drar sig undan från världen på olika sätt. Tystlåtenhet, ointresse för sådant man tidigare tyckt om och isolering är vanligt. Man kan också uppleva att den sjuke är förändrad och uppför sig underligt. Kanske tar han upp konstiga saker till diskussion, ändrar sina vanor eller börjar missköta jobb eller studier.

För den sjuke innebär psykosen oftast ett stort lidande, och en skrämmande förändring där man inte riktigt känner igen sig själv. Man saknar oftast sjukdomsinsikt när man är psykotisk, och upplever alltså allt man tänker och känner som helt verkligt. Dessutom drar man sig ofta för att berätta för omvärlden, eftersom man intuitivt känner att andra inte kommer att förstå en.

Det finns olika psykotiska symtom som förekommer i olika kombinationer. Generellt kan man säga att flera av symtomen handlar om svårigheter med gränserna mellan en själv och andra:

• Hallucinationer är sinnesintryck som inte har sin grund i verkligheten, exempelvis röster, som man ibland upplever dikterar vad man ska göra.
• Vanföreställningar är ett annat symtom, där man ofta upplever sig se tecken och symboler även i helt vardagliga saker. När vanföreställningarna är av paranoid karaktär har man ofta utvecklat en helt egen världsbild, präglad av ondska, makt och komplotter riktade mot den egna personen.
• Uppluckrade associationer kan upplevas som att man fullständigt överväldigas av tankar och impulser. Ofta ger personer med detta symtom ett splittrat intryck. I samtal kan de kasta sig mellan olika ämnen utan någon synlig röd tråd.
• Katatona symtom betyder att man har ett avvikande kroppsspråk. Det kan yttra sig i både orörlighet och i en oupphörlig rörelse.
• Negativa symtom innebär att man inte längre har tillgång till de förmågor man en gång haft. T ex kan man bli känslomässigt avtrubbad, apatisk, ha svårt att upprätthålla koncentration och intresse och ge ett intryck av allmän tomhet.

Hur får man hjälp?

Vid en psykos bör man omedelbart söka hjälp hos psykiatrin, och det kan man göra även som anhörig. Dels är det viktigt att bryta symtomen så snabbt som möjligt, eftersom det minskar risken för framtida problem. Men det finns även andra risker med att befinna sig i ett psykotiskt tillstånd, inte minst risken för självmord.

Ibland behövs en inläggning på sjukhus under en period, men med gott stöd av anhöriga och familj kan man ibland klara av vården utan inläggning. Det finns bra mediciner både mot psykosen i sig, och mot andra faktorer som kan bidra till det psykotiska symtomet, som sömnsvårigheter eller depression. Psykologisk behandling har också visat sig vara verksam.

För en person som insjuknar i psykos har det också visat sig oerhört viktigt att ha ett stöttande nätverk omkring sig, i form av familj och andra närstående.

De flesta som drabbats av psykoser kan leva ett gott liv, antingen som helt tillfrisknade eller med hjälp av fortsatt vård och stöd.