Bipolär sjukdom

Bipolära syndrom/sjukdomar, även kallad manodepressivitet, innebär att man får riktigt snabba och kraftiga humörväxlingar, liksom depressiva perioder varvade med maniska perioder. Dessa är påfrestande både för den drabbade och för omgivningen.

Både depression och mani är avvikelser från ett ”normalt” känslotillstånd eller sinnesstämning. Vid depression är stämningsläget kraftigt sänkt, medan det är ordentligt förhöjt vid ett maniskt tillstånd.

Mani brukar i första hand associeras med starka, positiva känslor som att känna sig upprymd och oövervinnerlig, men det kan också finnas inslag av negativa känslor som irritabilitet och ilska.

Mani

Den som befinner sig i ett maniskt tillstånd ser ofta inte sina egna begränsningar och kan inte heller ta hänsyn till konsekvenserna av sina handlingar. Ibland kan resultatet bli lyckat om energin används till att målinriktat jobba med vettiga saker, men många gånger kan konsekvenserna bli förödande. Det är nämligen inte ovanligt att man gör dyra och ogenomtänkta inköp under ett maniskt skov, eller utsätter sig själv och andra för fara på olika sätt.

Den som är manisk uppfattas ofta av omgivningen som speedad och har ofta ett extremt litet sömnbehov. Själv har man sällan någon sjukdomsinsikt eller lidande när man är mitt uppe i en manisk period, men efteråt är det inte ovanligt att man både skäms över saker man gjort och får lida ekonomiskt för det. Dessutom får det ofta konsekvenser för relationer till nära och kära – och även till övriga bekanta.

Växlingar

Den klassiska bilden av manodepressivitet är att det omväxlande förekommer tydliga depressiva och maniska perioder. Det förekommer dock ett flertal varianter av det man kallar för bipolära syndrom eller sjukdomar.

Ibland är de maniska skoven inte lika uppenbara och då pratar man om hypomani istället. Och ibland förekommer det perioder av nedstämdhet som inte helt uppfyller kriterierna för en Egentlig depressionsepisod.

Växlingarna i stämningsläge kan för en del ske mycket snabbt och det är inte alltid tiden mellan två hypomana episoder kännetecknas av nedstämdhet.

Det förekommer också så kallade blandepisoder, vilket innebär mycket snabba växlingar mellan rena maniska och depressiva tillstånd under en och samma dag.  Att åka berg- och dalbana i humöret på det sättet brukar vara extremt jobbigt och blandtillståndet kännetecknas ofta av rastlöshet och självmordstankar.

Det är också relativt vanligt med psykotiska symtom just i samband med blandepisoder, men det kan även förekomma i anslutning till de mer rena maniska eller depressiva tillstånden.

Hur får man hjälp?

Medicin är ofta ett förstahandsval vid bipolär sjukdom och med rätt inställd medicinering kan de flesta leva ett bra liv. Problemet är att i samband med maniska skov brukar motivationen att ta medicinen vara låg. Därför är det viktigt med såväl stöd från anhöriga som professionellt psykologiskt stöd.

Man behöver lära sig att känna igen tidiga tecken på att man är på väg ner i en depression eller på väg upp till mani, så att man kan bromsa den utvecklingen.

Med ökad kunskap om sin sjukdom kan man lättare kontrollera den. Har man en bipolär sjukdom är det till exempel extra viktigt att satsa på regelbundna och goda vanor – särskilt när det gäller sömnen.

Det är också viktigt att ha en kontakt med psykiatrin och det är väldigt bra om det går att involvera anhöriga så att de vet när det är dags att påminna om medicineringen eller om att upprätthålla strukturen i vardagen.