Beroende och skadligt bruk

Det går att utveckla beroenden till allt från sex, spel, mat till nikotin, alkohol och droger. Skillnaden mellan bruk och skadligt bruk ligger inte ytterst i vilken mängd man konsumerar, utan i om bruket ställer till problem, skador eller innebär att man tar farliga risker. När det gäller alkohol och droger talar man om substansberoenden. När det gäller narkotika betecknas allt bruk som skadligt bruk.

Om ett skadligt bruk av en substans eller dylikt pågår under en längre tid leder det ofta till att ett beroende utvecklas. Ett beroende karaktäriseras av att det mesta i livet kretsar kring det, och att det prioriteras så högt att det ofta till och med går före den egna hälsan, arbetsliv, privatliv med mera. Det är också mycket vanligt att den som är beroende har försökt, eller kanske ständigt försöker, begränsa sitt bruk utan att lyckas.

Beroenden kan ha sin tyngdpunkt i fysiska, psykiska eller sociala faktorer, men oftast finns det inslag av alla dessa aspekter. Till de fysiska aspekterna hör abstinensbesvär. I det psykiska beroendet ingår bland annat ett starkt begär, men också känslan av att livet blir meningslöst utan det man har utvecklat ett beroende till. Sociala aspekter kan vara att man ingår i en grupp, eller har en partner, där till exempel alkohol- eller drogkonsumtion är en viktig del av gemenskapen.

Hjärnans belöningssystem

Mekanismerna bakom beroende är åtminstone delvis biologiskt betingade. De har alltså någon gång under vår evolution fyllt en funktion. Det förklarar också varför det bara är vissa saker som är beroendeframkallande. Det skulle inte vara så tokigt om man utvecklade ett lätt beroende av fullkornsprodukter eller något annat nyttigt, men det vi blir beroende av är sådant som aktiverar hjärnans belöningssystem, såsom socker och sex (som historiskt har varit bra för överlevnad och fortplantning). Hjärnan är dessutom ganska lättlurad, och reagerar även på diverse droger som via genvägar nästlar sig in och aktiverar samma områden i hjärnan.

Varningssignaler

Många människor har perioder i livet när de konsumerar mer alkohol än vanligt. Om det är farligt eller inte är kopplat till en mängd olika faktorer.

En bra början är att föra bok över hur mycket man egentligen dricker. Men det är också viktigt att fundera över om konsumtionen ställer till problem, i jobbet eller i relationer. 

Man ska också ha klart för sig att det finns ett starkt samband mellan olika psykiatriska diagnoser och skadligt bruk och att det är mycket vanligt att de förekommer samtidigt, inte minst i självmedicineringssyfte. Av den anledningen kan det vara bra att söka professionell hjälp för att förstå sina problem och vad man behöver göra.

Vad kan man göra?

Det är vanligt att beroenden och skadligt bruk är familjehemligheter fastän det i så hög grad påverkar omgivningen. Det första steget är därför att erkänna problemet. Vare sig det är man själv som har problem, eller en anhörig, vän eller arbetskamrat. Man ska dock vara medveten om att den som är beroende är expert på att bortförklara sitt problem, även inför sig själv. Det är modigt att våga bryta tystnaden och på sikt kan det leda till något positivt. 

Vissa beroenden och skadliga bruk kan delvis bero på ärftliga faktorer. Har man till exempel en förälder med alkoholberoendeproblematik är det då extra viktigt att hålla koll på sin egen konsumtion. 

Hur får man hjälp?

På många håll finns specialiserade beroendemottagningar, som man kan vända sig till direkt eller via vårdcentralen. Om man är yrkesverksam kan det också finnas hjälp att få via arbetsgivaren. Det finns också flera ideella organisationer som arbetar med beroendeproblematik.