Generaliserat ångestsyndrom, GAD

Somliga har grundinställningen att ”det ordnar sig alltid”, medan en del har en tendens att oroa sig för allt. För 5-7 % upptar oron, under någon period i livet, så mycket tid och energi att det rör sig om ett generaliserat ångestsyndrom.

En sak som skiljer oss människor från övriga däggdjur är vår förmåga att tänka bakåt och framåt i tiden, det vill säga att reflektera över det som hänt och att planera det som komma skall.

Det är naturligtvis en stor fördel att kunna analysera och dra nytta av tidigare erfarenheter, liksom att kunna föreställa sig olika framtidsscenarior och agera utifrån det. Problemet är att vi ibland låter tankarna skena iväg lite för mycket och glömmer bort att leva i nuet.

Dels har vi de vars tankar och drömmar om framtiden huvudsakligen är positiva, där problemet är att de låter allt stanna vid en dröm och dessutom glömmer bort att njuta av det som pågår i stunden. Sedan har vi de vars föreställningar om framtiden tenderar att handla om misslyckanden, olyckor och andra mindre roliga saker. Och ibland blir de negativa tankarna om framtiden till ett enda stort orosmoln.

Symtom

Generaliserat ångestsyndrom, eller GAD som är den engelska förkortningen för General Anxiety Disorder, är precis vad det låter som. Ångesten eller oron är alltså inte begränsad till ett område eller en viss typ av aktiviteter, utan den är just generell/allmän.

Den som lider av GAD, för lider gör man, oroar sig så gott som dagligen och har svårt att kontrollera sin oro. ”Tänk om-tankarna” avlöser varandra på löpande band, vilket gör att kroppen ofta är på helspänn.

Någon fullständig rädsloreaktion som vid en akut fara handlar det inte om, utan snarare en förhöjd beredskap utifall att. Det här innebär att man både kan bli trött i huvudet och i resten av kroppen. Muskelspänningar är inte ovanliga och ofta känner man sig rastlös och uppskruvad.

Eftersom oron har en tendens att tränga sig på när man är sysslolös, så påverkar den ofta insomnandet. Många med GAD har svårt att somna och en del upplever även en försämrad sömnkvalité. Har man dels sovit dåligt, och dels går omkring och oroar sig i vaket tillstånd så är det inte svårt att förstå att man kan bli lättirriterad och att man har svårt att koncentrera sig.

Hur får man hjälp?

Eftersom vi alla är olika har vi också olika önskemål och behov när det gäller behandlingsinsatser. För några är det viktigast att snabbt få ångestlindring med hjälp av läkemedel. Vissa vill ha hjälp med att hitta olika strategier för att kunna hantera sin oro, medan det för andra känns viktigare att få prata mer förutsättningslöst om sin livssituation, för att på sikt förstå sig själv bättre.

Vanliga inslag i behandlingen är avslappningsträning, mindfulness-övningar, utbildning och träning i problemlösning och ”orosexponering”. Exempel på terapimetoder som visat sig ha effekt är KBT (kognitiv beteendeterapi), ACT (acceptence and commitment therapy) och MCT (metacognitive therapy/metakognitiv terapi).

Psykologisk behandling ska numera erbjudas på alla vårdcentraler. Är problemen mycket omfattande kan man även få hjälp på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning.

För den som har ekonomiska möjligheter finns det privatpraktiserande psykologer att anlita. Ytterligare alternativ är datorbaserade självhjälpsprogram och internetbehandlingar utarbetade och tillhandahållna av psykologer.