Grupputveckling
Bildandet av en grupp, dess sammansättning och sammanhang samt uppgifter och hur den kommer igång är av avgörande betydelse för hur den kommer att lyckas. Det är värt besväret att noga tänka sig för innan en arbetsgrupp bildas. Och inte tveka att söka kompetent hjälp om man själv saknar kunskaper.
Det första som man bör tänka igenom är om det är värt att skapa en arbetsgrupp för en speciell uppgift. Deltagande i en grupp kan ta resurser från annat arbete och det är kanske inte nödvändigt att skapa en ny grupp för lösa uppgiften.
Om man bedömer att det är motiverat att skapa en arbetsgrupp så är det viktigt att den sätts samman utifrån den uppgift den ska lösa. Även antalet deltagare är viktigt; för många deltagare är, liksom alltför få, negativt för gruppens arbete. Det är skillnad om gruppen ska existera över en längre tid och löpande lösa uppgifter inom ett område eller om den skapats för lösa en konkret uppgift. Likaså bör behovet av kreativitet respektive förmåga att arbeta långsiktigt styra vilka som ska vara med i gruppen. Dessa olika gruppers sätt att arbeta och utvecklas gör att grupprocesserna med all sannolikhet kommer se annorlunda ut.
Det innebär också att uppgiftens art och arbetsgruppens sammansättning måste få styra hur gruppen sätter igång arbetet. Erfarenheter från hur grupper arbetar och utvecklas visar tydligt att starten av gruppens arbete kommer att prägla det fortsatta arbetet. En god idé är att gruppmedlemmarna redan från början tar sig tid att komma överens om hur man vill arbeta, både med praktiska frågor och hur processerna ska se ut, samt vilken uppgift gruppen har. Deltagarna bör i inledningen inrikta sig på att formulera ett gruppkontrakt som omfattar dessa frågor och anger vad man kommit överens om.
Hur går det till?
De processer som kommer att prägla arbetet styrs av uppgiften som ska lösas. En vanlig och utforskad utvecklingsmodell är fasmodellen, som innebär att en grupp går igenom fyra till fem faser:
Beroende och formande – Deltagarna lär kanna varandra och påbörjar diskussion om uppgiften som ska lösas. Man är oftast angelägen att accepteras och bli med i gruppen.
Stormande och ifrågasättande – Deltagarna ifrågasätter gruppens förutsättningar att klara arbetet. Konflikter uppstår och hanteras.
Struktur och normbildning– Här diskuterar deltagarna sig fram till koncensus om gruppens struktur, arbetsfördelning och roller. Deltagarna söker utveckla acceptabla normer och tillräcklig trygghet.
Arbetsfas och avslutningsfas– Nu är gruppmedlemmarna klara att ge större delen av sin tid till arbetet med huvuduppgiften. I tidsbegränsade grupper tillkommer även en avslutningsfas, då gruppmedlemmarna ställer om till avslut och separation.
De olika faserna bygger på studier av att hur arbetsmetoderna, processen, ser olika ut beroende på hur länge gruppen existerat. Under inledningen är det bättre att gruppen är friare att diskutera utifrån olika vinklar och synsätt än under arbetsfasen, delvis därför att medlemmarnas behov förändras, men även för att tidiga oklarheter behöver redas ut.
Gruppledarens roll
Gruppledaren har ett stort ansvar för att hålla processen gående. Alla som deltagit i grupparbeten vet att det lätt att tappa fokus från huvuduppgiften och ibland har det kanske spårat ut totalt. Men samtidigt som det är viktigt att fokusera på det som ska göras är det viktigt att inse att det inte är möjligt för en grupp att uteslutande fokusera på själva huvuduppgiften. Gruppledaren bör försöka utnyttja sidospåren till att främja dynamiken och sammanhållningen i gruppen för att med varsam hand åter fokusera på det egentliga arbetet.
Om det inte fungerar?
Två vanliga anledningar till att en grupp inte fungerar är dels att det finns individer i gruppen vars inställning gör att det inte fungerar och dels att själva villkoren för gruppens arbete är omöjliga. Konkret kan det här ta sig en rad olika uttryck och åtgärderna varierar naturligtvis beroende på orsaken till problemen. Inte alltför sällan så är problemen kopplade till brist på stöd för gruppens arbete från omgivningen, exempelvis brist på resurser som kompetens, tid och annat som ger otillräckliga förutsättningar.
Om man vill nå bra resultat med hjälp av en arbetsgrupp är det en förutsättning att det blir rätt från början. Är man inte själv tränad i att analysera förutsättningarna för grupparbete och utveckling, så är det ofta värt besväret att ta hjälp av en extern professionell konsult, t ex en psykolog.