Arbetspsykologiska test

Har du sökt jobb och fått göra ett psykologiskt test? Du är inte ensam. Efter en nedgång på 70-talet så har arbetsgivarnas intresse för att låta arbetssökande genomgå olika typer av test ökat markant.

Arbetsgivare kan låta arbetssökande göra psykologiska test för att genom det hitta den person som man tror är lämpligast för arbetet. Omvänt så ligger det också i en arbetssökandes intresse att hitta ett arbete som man trivs och kan utvecklas med. Ett väl utformat och beprövat test som tolkas av kompetenta psykologer kan vara till nytta för bägge parter. Men alla tester är inte lika bra.

Det finns arbetsgivare, t ex brandkåren, som testar arbetssökandes fysiska kapacitet. Även om sådana tester kan användas i diskriminerande syfte t ex för att utestänga kvinnliga sökande så är själva testerna lätta att utforma och värdera.

Svårare då, för att inte säga betydligt svårare, är att skapa tillförlitliga test när det gäller arbetssökandes personlighet och begåvning.

Vad är då ett test i arbetslivssammanhang och vad är det som testas? Kortfattat kan sägas att de vanligaste individtesterna mäter personlighetsdrag där specifika drag och egenskaper mäts, samt begåvningstester som är anpassade till arbetslivet. Även färdighetstester som t ex hur du kan arbeta med flera saker samtidigt är relativt vanliga.

Det finns också test som mäter en hel grupp av anställda, t ex stressnivån på en arbetsplats eller en avdelning.

Uppsjö av tester

Tyvärr är det så att det inte existerar ett vetenskapligt baserat, väl beprövat universaltest som fungerar i alla arbetslivssammanhang och för alla typer av arbeten och arbetssökande. Tvärtom så finns en uppsjö av tester, somliga utmärkta för sitt syfte, andra komplett odugliga samt hela skalan däremellan.

Ett stort problem är att det inte finns några av samhället standardiserade och gemensamma krav inom detta område på ett tests utformning och kvalitet. Här har Stiftelsen för Tillämpad Psykologi, STP, som grundats av Sveriges Psykologförbund, haft stor betydelse för att utformning, användning och tolkning av test ska hålla så hög kvalitet som möjligt.

Hur ser ett tillförlitligt test ut?

Självklart ska testet behandla det som en arbetsgivare anser viktigt för arbetet, och mäta det som det är avsett att mäta, vilket kallas validitet. Ett väl utformat test har en accepterad vetenskaplig grund, har testats på en relevant grupp av människor – minst 300 och resultatet ska ha granskats och blivit publicerat i en erkänd vetenskaplig tidskrift. Ett krav är också att testet är relevant för det land och den grupp av människor som ska testas. T ex så duger det inte att ha ett test för människor som ska arbeta med patienter i Sverige att testas av test där undersökningsgruppen består av unga IT-killar i USA.

Men även de bästa testerna har brister och det är också möjligt att manipulera dem genom att t ex känna till hur de blivit utformade. Testpersoner kanske har gjort samma test tidigare och då kommer resultatet gången efter att bli opålitligt.

Utbildad testanvändare/-tolkare

Testet i sig är bara en del av en väl utformad testprocess. Det är minst lika viktigt att tolkningen utförs av personer som är utbildade och kompetenta i att behandla tester. Annars finns det en stor risk att det blir fel – till skada för både arbetsgivare som missar att anställa en kompetent person och för den som inte blev anställd.

När används psykologiska test?

Det allra viktigaste när det gäller bedömning på individnivå är att se testet och tolkningen av det som en del i ett större beslutsunderlag. Personlig intervju, meriter och referenser kan inte ersättas av tester.

Det finns en situation där enbart tester kan innebära en förbättring mot ett traditionellt anställningsförfarande och det är när det är väldigt många sökande. Då kan ett test som ”screenar” gruppen av arbetssökande vaska fram personer som är värda att gå vidare i anställningsprocessen, som av olika skäl aldrig annars hade blivit kallade till en intervju och kanske fortsatt med mer ingående individuell testning.

Viktigt med testpolicy

Att använda tester inom arbetslivet är komplicerat och för att få ett så bra resultat som möjligt är det viktigt att test, tolkningen av testet och dess användande i urvalsprocessen håller så hög kvalitet som möjligt.

Stiftelsen för Tillämpad Psykologi (STP) har formulerat en ”Testpolicy för organisationer” som är till god hjälp. Där står bland annat: ” Arbetsorganisationer bör beakta sin testpolicy på samma sätt som de beaktar hälsovård, säkerhetsfrågor, jämställdhet, handikapp samt andra områden som har att göra med gott ledarskap, adekvat bemötande och omtanke om personalen. Organisationer som tänker igenom och tecknar ned en policy för testanvändning ges tillfälle att under detta arbete ta ställning till vilken kvalitetsnivå de kräver hos de test som får användas vid rekrytering, urval och annan personbedömning.” (Källa: stpsverige)

Stiftelsen kan också hjälpa till med att rekommendera tillförlitliga tester och uttolkare.