Arbetsmiljö

En god arbetsmiljö handlar både om möjligheter att kunna påverka till exempel sin arbetstid, att känna samhörighet samt att ha en rimlig arbetsbelastning och en bra fysisk och psykisk miljö. En bra arbetsmiljö kan vara avgörande för att förebygga sjukskrivningar och framtida rehabiliteringsbehov.

Arbetsgivaren har enligt Arbetsmiljölagen huvudansvaret för att förebygga risker i arbetet och verka för en god arbetsmiljö.

Systematiskt arbetsmiljöarbete, som varje arbetsgivare är skyldig att bedriva, handlar om att arbetsmiljöfrågor ska finnas med i den dagliga verksamheten för att förebygga ohälsa och olyckor och skapa en bra arbetsmiljö. Men varje medarbetare har också ansvar för den gemensamma arbetsmiljön genom att vara goda arbetskamrater och påpeka fel och brister när de uppstår.

På en bra arbetsplats kan både medarbetare och chef ta ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön. Att medarbetare, fack och arbetsgivare tillsammans arbetar med arbetsmiljöfrågor kallas för samverkan. Det finns ofta kollektivavtal för hur denna samverkan ska gå till, till exempel genom arbetsplatsträffar där medarbetare och chef tar upp och diskuterar viktiga frågor som rör arbetet, eller formerna för utvecklingssamtal och hur ni ska genomföra kompetensutveckling.

En viktig roll i arbetsmiljöarbetet spelar också skyddsombuden som är arbetstagarnas representanter i arbetsmiljöfrågor. Skyddsombudet har en speciell ställning, med viktiga befogenheter som finns nedskrivna i Arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud har t ex rätt att kräva svar från arbetsgivaren när arbetsmiljön måste förbättras (Arbetsmiljölagen 6 kap, § 6a).

Man brukar dela upp arbetsmiljö i två delar, fysisk arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö. Den fysiska arbetsmiljön handlar bl.a. om ergonomisk utformning av arbetsplatsen, buller, ventilation, tunga lyft, ventilation mm. Ofta är det den fysiska arbetsmiljön man tänker på när man talar om arbetsmiljö.

Den psykosociala arbetsmiljön blir  mer och mer central på våra arbetsplatser även om den ofta kan glömmas bort vid skyddsronder. Den handlar bl.a. om arbetsbelastning, kontroll över arbetssituationen, stöd från chefen, gemenskap, konflikter och kränkande särbehandling

Med en bra arbetsmiljö löser man konflikter på ett konstruktivt sätt. Det är helt normalt med tillfälliga konflikter och meningsmotsättningar i ett arbetslag som tillåter att människor är olika. Men en vanlig sund konflikt har ett slut och samarbetet kan fortsätta. Kränkande särbehandling däremot, handlar om utfrysning, förtal, trakasserier eller att undanhålla information, och för att bryta den negativa spiralen krävs ofta snabba insatser.

Om det uppstår problem i arbetsmiljön kan det ofta vara bra att ta in någon professionell utifrån. När det gäller den fysiska arbetsmiljön så finns det ofta skyddsingenjörer på företagshälsovården som kan hjälpa till och utreda och ge förslag. På företagshälsovården finns det psykologer eller andra kompetenser som har kunskap om den psykosociala arbetsmiljön. De kan hjälpa till att utreda konflikter eller andra psykosociala arbetsmiljöproblem.