Psykoanalys

Psykoanalys är en behandlingsform som syftar till en genomgripande förändring av en människas psykiska struktur, personligheten. De flesta som utövar psykoanalys är leg läkare eller leg psykologer som gått en flerårig utbildning i psykoanalys.

Sigmund Freud är förgrundsgestalt och upphovsman till de teorier om människans psyke som ligger till grund för psykoanalysen som behandlingsmodell. Många efterföljare har sedan bidragit till att psykoanalytisk teori har utvecklats på olika sätt och i delvis olika riktningar.

Enligt psykoanalysen formas vi genom våra tidiga relationer och vilka lösningar vi finner på de inre konflikter som är en del av vår utveckling. Synen på inre konflikter – mellan önskningar, behov och drifter å ena sidan, och förväntningar, hänsyn och beroende av andras accepterande å den andra - är central för psykoanalysen. Inre konflikter och trauman som är för smärtsamma att bearbeta trängs undan till vårt omedvetna, som alltså härbärgerar tankar, känslor, minnen och fantasier som inte är tillgängliga för vårt medvetna jag.  Däremot påverkar de vårt liv och våra relationsmönster i vardagen.

En viktig utgångspunkt i psykoanalysen är alltså att allt mänskligt handlande (tankar, känslor, handlingar) har en orsak och en mening och därför är möjliga att förstå genom att gå på djupet, analysera, vårt psyke.

Målet för psykoanalytisk behandling är inte i första hand symtomlindring utan självinsikt och en genomgripande förändring i personligheten.  Psykoanalys kan beskrivas som en forskningsexpedition in i människans inre. Det omedvetna är av stor betydelse och är en kärnpunkt i psykanalytisk teori och behandling. Individen kan ha fastnat i ett reaktionsmönster som en gång uppstod som en lösning på en inre konflikt . Eftersom det utövar sin påverkan från det omedvetna, i ständigt nya situationer, leder det till svårigheter i vardagen. Det kan t ex handla om att individen gång på gång upprepar destruktiva handlingsmönster i relationer.

När omedvetna konflikter och trauman blir medvetna och kan bearbetas ökar individens frihet och förmåga att ta ansvar för sitt liv och sina val.

Att gå i psykoanalys

Psykoanalys är en långsiktig behandlingsform. Den innebär att analysanden (den som går i analys) träffar psykoanalytikern 3-5 gånger/vecka under flera års tid. Analysanden ligger ner, utan ögonkontakt med analytikern.

Metoden bygger på vad som kallas fria associationer, dvs att analysanden fritt och utan styrning från psykoanalytikern, uttrycker tankar, känslor, fantasier och drömmar. Tillsammans med analytikern utforskar man den djupare innebörden i det man upplever.

Psykoanalytikern ger inga råd. Målet är att analysanden utifrån en växande självinsikt och medvetenhet formar och tar ansvar för sitt eget liv.

Överföring är ett annat centralt begrepp. Det innebär att upplevelser och mönster från tidiga relationer uttrycks i relation till andra. Detta sker även i samspelet med psykoanalytikern i behandlingen. Med stöd av analytikern kan den där utforskas mer noggrant. Därigenom blir det möjligt att bli medveten om vad som styr ens känslor och handlande.

Psykoanalys är en djupgående och tidskrävande behandlingsform. Den kräver hög motivation och god förmåga till och intresse av att reflektera över sig själv.

Den flesta som utövar psykoanalys är leg läkare eller leg psykologer som gått en flerårig utbildning i psykoanalys. Dessa utbildningar har hittills lett fram till legitimation som psykoterapeut. I nuläget är det oklart hur detta kommer att se ut framöver.