Behandling av trauma
Att bära på ett psykologiskt trauma kan orsaka många problem och förhindra en person från att leva fullt ut. Rädslan för att tvingas återuppleva minnet och känslorna från en skrämmande händelse kan leda till anspänning, stress och ett undvikande av saker som påminner om det som hänt. Men det finns hjälp att få. Behandlingar av psykologiska trauman är ofta framgångsrika.
Ett psykologiskt trauma behandlas främst med en psykologisk behandling. Forskningen visar att problemen går att behandla även många år efter den traumatiska händelsen. En behandling kan pågå i allt från några veckor upp till månader och år. Medicinering med SSRI-preparat kan också ha viss effekt, med det man i dagsläget främst rekommenderar är psykologisk behandling.
Händelsen ur fler perspektiv
Under terapisamtalen är det meningen att den drabbade — tillsammans med terapeuten — ska sluta undvika och istället möta och gå igenom den traumatiska händelsen på olika sätt. Man ser på minnet av det som hänt och pratar om det ur olika perspektiv. Vad som hände och vad man gjorde. Vad var det som var mest skrämmande? Vad gjorde man bra — och vad gjorde man mindre bra? Hur ser man på det idag?
Från undvikande till förståelse
En av anledningarna till att den drabbade undviker att tänka på händelsen närmare och i sin helhet är rädslan att överväldigas av känslorna som väcks i samband med minnesbilderna. Genom att gå igenom händelsen på ett varsamt, kontrollerat och systematiskt sätt — kan den drabbade hela tiden känna att han eller hon har kontroll. Man avtäcker helt enkelt minnet bit för bit.
Tanken är att sortera om minnet, att göra det helare och få en mer komplett upplevelse av det man varit med om. Helheten är ofta komplicerad — med frågor om gott, ont, rätt och fel. Behandlingen ska samla ihop delarna i en väldigt fragmenterad bild och sedan sortera upp dem för att göra minnet tydligare och klarare. Genom kontroll och förståelse för bitarna blir minnet av händelsen mindre skrämmande. Tanken är att den drabbade under exponeringen bildligt ska ha en fot i minnet och den andra i nuet.
Två målsättningar är centrala under alla behandlingar av psykologiska trauma — att möta den skrämmande händelsen samt att återta vardagen och gå vidare.
Möt skuldkänslor
Den drabbade tar ofta på sig för mycket skuld och utgår från att hon eller han kunde ha gjort mer för att påverka det som hänt. Därför är det ofta viktigt att belysa och gå igenom skuldfrågan systematiskt med alternativa scenarier för att skapa en komplett bild.
Begränsat livsutrymme
För att den drabbade ska återta kontrollen och livsutrymmet ute i vardagen behöver han eller hon stegvis exponeras för situationer och miljöer som kommit att undvikas av rädsla att aktivera minnesbilder och känslor.
Komplettering
Att möta händelsen och att återta vardagen är centralt för bearbetning av alla former av trauma. Men beroende på vad som skapat det psykologiska traumat kan behandlingen också behöva kompletteras med andra frågeställningar och målsättningar. Andra problem och tillstånd kan också behöva behandlas. Det kan handla om depressioner, sömnsvårigheter, olika ångesttillstånd och ibland även missbruk. Ibland är kopplingarna inte helt uppenbara men problem som ätstörningar och social fobi kan bottna i psykologiska trauman.
Känslor - kaos och kontroll
När starka intryck och händelser har vänt upp och ned på världen och tillvaron kan det vara viktigt att lära sig bemöta sina känslor och förstå hur man fungerar känslomässigt. I det ingår också att lära sig att hantera sina känslor när de kommer över en. En annan del av behandlingen kan bestå av en nyorientering, att hitta sin nya roll i livet och vardagen efter den förändring som händelsen inneburit.
Komplikationer i relationer
Många gånger kan en traumatisk upplevelse påverka synen på och försvåra relationer. Har någon till exempel utsatts för övergrepp under en längre tid kan göra det svårt att förstå andra människors signaler. Ett leende kan rent av tolkas som något hotfullt medan ett slag kan betyda omtänksamhet. I det fallet kan man behöva hjälp för att på nytt kunna orientera sig i relationer. Att lära om förståelsen för andra människors signaler och uttryck kan ibland ta tid.
Lindrigare kriser
Trots att man inte drabbats av ett psykologiskt trauma kan människor ibland behöva hjälp att ta sig igenom problem i samband med svåra händelser. Även en mindre kris kan vara omskakande och det kan vara lätt att tvivla på att man ska kunna återhämta sig på egen hand.
En lindrigare kris kan behandlas på ungefär samma sätt som ett trauma, även om man då ofta kan prata mer öppet och mindre strukturerat om händelsen. Även här handlar det om att hjälpa med att se värdefulla aspekter och balansera bilden av händelsen. Vem gjorde vad? Hur såg den egna rollen i det som inträffade ut? Hur har händelsen påverkat och förändrat livet?
En enklare form av samtalsterapi kan kallas intervention. Det är en form av insiktsbetonad terapi som går ut på att utvecklas och förstå sig själv bättre. Terapin är en punktorienterad insats som kan underlätta personens återhämtning. Terapeutens roll att hjälpa den drabbade att komma i kontakt med och använda sina egna naturliga kanaler och resurser för att återhämta sig.
En traumatisk händelse eller en potentiell traumatisk händelse
En svår upplevelse är en potentiell traumatisk händelse tills den drabbade utvecklat långvariga problem efter det som hänt. Det är först då den kallas traumatisk.
Fysiska och psykiska reaktioner efter en allvarlig händelse är något helt normalt. Eventuella sömnsvårigheter, ångest och distansering är signaler på en normal reaktion på en onormal händelse. De ska därför inte ses som symtom på ett sjukdomstillstånd – eller ett självklart trauma.
Men om kroppen inte återhämtar sig från händelsen, om man efter sex månader fortfarande lider av t ex flashbacks, ångest och undvikande av vissa situationer, kan man ha utvecklat ett trauma och vara i behov av behandling.