Kris och trauma

Under våra liv hamnar vi ibland i både utvecklingskriser och i livskriser. Kriserna kan komma vid t.ex. en skilsmässa, om man förlorar jobbet eller av att man åldras. Ibland är krisen svårare och man kan uppleva ett trauma, t.ex. efter ett övergrepp eller om någon som står en nära dör.

Utvecklingskriser och livskriser

Att vara människa innebär att vi möter  motgångar som en del av vårt dagliga liv. För det mesta klarar vi  av att hantera och ta oss igenom  dem genom att vi har en förmåga att anpassa oss och kunna  ta fram den styrka och problemlösningsförmåga som vi har.

Ibland blir motgångarna och svårigheterna större än vad vi klarar av med vårt vanliga sätt att hantera det vi möter. Tillvaron skakas om och vi vet inte hur vi ska förstå och bemöta det som sker. Det här brukar kallas livskris eller utvecklingskris. Ofta används de båda begreppen synonymt, men det finns en liten skillnad mellan dem.

En utvecklingskris handlar om de reaktioner som kan uppstå som en följd av att vi befinner oss mitt i en av de övergångar som vår utveckling som människor för med sig. Det kan till exempel  handla om att bli tonåring, att flytta hemifrån  ( och omvänt: att barnen blir vuxna och flyger ut boet) , att bli äldre och pensioneras. Det är en del av det naturliga livet och ändå kan det kännas som att marken skakar under fötterna. Det är som att vara i en ny och okänd terräng och inte känna igen varken sig själv eller omgivningen. Ibland kan det bäst beskrivas som en identitetskris:  vem är jag nu, i den här nya situationen?

En livskris kan, utöver detta, utlösas av naturliga men svåra händelser som drabbar oss. Det kan vara en skilsmässa, att förlora jobbet eller att hamna i en konflikt som får följder för våra relationer, och mycket annat. Frågor som uppstår och pockar på ett svar är: Vad hände? Hur ska jag förstå det? Vad ska jag göra med mitt liv nu?

Traumatiska kriser

En traumatisk kris brukar definieras som en reaktion på en oväntad, extremt omvälvande yttre händelse som leder till att hela vår existens, vår trygghet och vår identitet upplevs hotad. Reaktionen kan också uppstå som en följd av en långvarig, svår  belastning.

Den traumatiska krisen drabbar hela individens tillvaro och får emotionella, tankemässiga (kognitiva) och fysiska följder.

Krispsykologin beskriver fyra faktorer som var för sig eller i kombination finns med i en traumatisk kris:

  • Hotkris (verkligt eller symboliskt hot )
    Vår respons – i tanke, känsla eller handling – är ofta att kämpa eller fly. 
  • Förlustkris
    Förlusten kan handla om dödsfall men också andra förluster av något som är viktigt för oss; en kroppsdel, en förmåga eller en position.
    Vårt känslomässiga gensvar på en förlust är sorg
  • Ansvarskris
    Att till exempel sitta bakom ratten vid en olycka som orsakar att någon skadas eller dödas, gör frågorna om ansvar viktiga och svåra att hantera, oavsett om vi hade kunnat förhindra det eller inte.
    När vi känner oss ansvariga för något känner vi ofta skuld, en känsla som kan vara svår att bära.
  •  Kränkning
    Den känslomässiga följden av kränkning är oftast skam.
    En kränkning kan till exempel vara att bli utsatt för våld eller övergrepp. Det kan också handla om upplevelsen  av ett offentligt misslyckande eller att bli anklagad för något. Det som kränks är självbilden, då man upplever sig förödmjukad och värdelös i andras ögon. Vanmakt är en vanlig känsla.