Barn och självkänsla
Alla föräldrar vill ge sina barn en god självkänsla, för vi vet alla att en sådan är en avgörande faktor för att vi ska må bra som vuxna. Men hur skapar man egentligen en bra självkänsla hos sitt barn? Och hur vet man vad som stämmer, för det cirkulerar tyvärr en hel del missförstånd och myter kring begreppet självkänsla.
Begreppet självkänsla
Självkänsla är ett stort begrepp som handlar om vår grundinställning till oss själva. Begreppet självförtroende har sitt fokus på hur vi upplever vår kompetens i olika sammanhang. Det går inte helt att särskilja dessa två begrepp; en viktig grund för en bra självkänsla är förstås att vi känner att vi klarar av, förstår, bemästrar och gör bra saker.
Vad säger forskningen
Det har bedrivits en hel del forskning kring människors självkänsla. Men det är inte resultaten från den som har fått störst genomslag hos människor i allmänhet. Det har i stället förenklade, eller till och med felaktiga, budskap som trummats ut via media eller självhjälpsböcker. Exempelvis finns det ingenting som talar för att barn skulle få bättre självkänsla av att föräldrar eller lärare säger ”du duger som du är”. Testa att applicera uttalandet på dig själv; skulle du känna dig peppad om det var vad din chef sade till dig vid det årliga utvecklingssamtalet? Eller skulle du rent av börja fundera över hur misslyckad du egentligen kan vara om det inte finns något bättre att säga om dig? Inte heller mår man bättre av att muntligen eller skriftligen upprepa positiva budskap om sig själv eller visualisera målbilder.
Att tolka tecken på svag självkänsla
Det är mycket vanligt att både föräldrar och lärare automatiskt tolkar barns beteenden i termer av svag självkänsla. Ibland är det frågan om helt normala personlighetsdrag, som blyghet, stark tävlingsinriktning eller tvärtom svag prestationsinriktning som presenteras som vore de ett problem. I andra fall är det frågan om allehanda symtom, alltifrån vredesutbrott, att barn mobbar eller socialfobiska tendenser som etiketteras som svag självkänsla. Att så lättvindigt tillskriva barn svag självkänsla gör att man många gånger missar att åtgärda det som är det riktiga problemet. I förlängningen riskerar barn också att utveckla svag självkänsla om de får höra att de har det, eller att det är ”fel” på något som är en del av deras personlighet. Det finns alltså många risker med att inte känna till hur mekanismerna bakom utvecklandet av självkänslan fungerar.
Myter om självkänsla
De kanske vanligaste missuppfattningarna kring självkänsla är att det är något av en folksjukdom att ha svag självkänsla. Det är inte vad forskningen visar. Den kommer tvärtom fram till att majoriteten av alla människor har en positiv och realistisk uppfattning om sig själva. Detta gäller i ännu högre grad små barn, som helt naturligt har en egocentrisk världsbild och dessutom svårt att se sig själva med andras ögon. En annan vanföreställning är att man måste ”jobba på” sin självkänsla, innan man kan leva livet fullt ut, det vill säga att man först måste bygga upp sin självkänsla för att sedan våga mer. Det är precis tvärtom: genom att successivt våga lite mer så växer självkänslan. Inte heller går det att fixa en raserad självkänsla med någon quick-fix. Det som har tagit lång tid att bryta ner tar också tid att bygga upp. Slutligen så är inte en hög självkänsla självklart av godo. Hur trevlig är den som alltid tror sig vara bäst? Det vi bör eftersträva hos våra barn är snarare en stabil och verklighetsanknuten självkänsla.
Hur får man då en dålig självkänsla?
Det tar tid att utveckla en svag självkänsla vilket också innebär att det nästan alltid krävs mer än en enstaka händelse. Oftast är det långvariga missförhållanden som ligger bakom. Att växa upp med en förälder som inte alls förmår att se ens behov, vilket är vanligt då föräldern lider av psykisk sjukdom eller missbruk, är ingen bra grogrund för en god självkänsla. Att utsättas för långvarig mobbning eller utfrysning i skolan, att leva med såriga och konfliktfyllda relationer eller att ständigt vara föremål för klander och kritik är också riskfaktorer. En ofta förbisedd orsak bakom svag självkänsla är att man har utsatts för krav som man aldrig riktigt har förmått leva upp till, som det kan bli om man t ex går igenom skolan utan det stöd man skulle ha behövt.
Hur lägger man grunden för en bra självkänsla hos sitt barn?
Två saker som i hög grad påverkar barns självkänsla positivt är att barn måste få känna sig kompetenta, särskilt inom de områden som är viktiga för dem själva. Det andra handlar om alla människors djupa behov av att känna sig socialt accepterade och att ha en stöttande omgivning, det vill säga att ha ett starkt och fungerande socialt nätverk.
Några saker att tänka på
Se till att barnet har en god social miljö – skydda mot mobbning
Stötta och underlätta för barnet att ha goda relationer
Underlätta kompiskontakter
Tillåt goda relationer med släktingar och andra i barnets nätverk – även om de inte är dina favoriter
Tala inte illa om människor i barnets nätverk när barnet hör på
Beröm inte allt urskillningslöst - visa i stället engagemang och intresse
Var öppen med både barnets styrkor och svagheter – då lär barnet känna sig själv
Man får benämna barns misslyckanden – det visar att det inte är farligt att göra fel
Hitta en balans mellan hur mycket vikt man ska lägga vid andras åsikter och sina egna
Barn måste få känna att de lyckas ibland – se till att det blir så
Kritisera beteendet – inte barnet
Beröm ansträngningen, inte resultatet.
Var en god förebild. Värdera dig själv och dina insatser rimligt. Uppskatta och ta hand om dig själv. Tala inte illa om dig själv.