Den allra första tiden
Det är mycket som ställs på ända när ett barn föds. Föräldrars roller gentemot varandra, och gentemot andra, inte minst de egna föräldrarna, förändras. Saker man har tagit för givna gäller inte längre. De flesta översköljs också av känslostormar, både positiva och negativa. Det är vanligt att man känner intensiv lycka och förälskelse i barnet, men också att man oroar sig för sjukdom eller olyckor, eller att man känner sig nedtyngd av det nya ansvaret.
Oftast är förändringen allra störst när man får sitt första barn. Det är då man upptäcker hur bunden man blir av ansvaret för en liten hjälplös människa. Bara att gå på toaletten kan bli ett projekt som måste planeras i god tid.
De allra första veckorna sover barnet väldigt mycket, och det är också då man har möjlighet att vara hemma samtidigt om man är två föräldrar. Många nyblivna föräldrar har därför en inledande känsla av att ”det här var väl inte så jobbigt”, för att sedan successivt upptäcka att tiden man har över för sig själv blir alltmer begränsad.
Men även att få syskon till sitt första barn kan vara oerhört omvälvande. Det är inte ovanligt att det känns som att det kommer att vara helt omöjligt att ta hand om två små barn samtidigt. Risken är stor att det leder till skuldkänslor, eftersom man ser att alla andra klarar av det. Sanningen är att det för de allra flesta är både krävande och något av ett pussel att ha två småbarn, men att det samtidigt är fullt möjligt, och faktiskt också bjuder på mycket glädje.
Alla barn är olika
Hur den första tiden kommer att bli beror dels på dig själv, exempelvis hur höga krav du har på allt runt omkring, som städning och att upprätthålla ett aktivt och socialt liv. Men det beror också i allra högsta grad på hurdant barnet är. Det finns barn som redan från mycket tidig ålder sover hela nätter, och som har en rytm som man nära nog kan ställa klockan efter. Det finns barn som alltid vaknar med ett leende, och som mycket sällan skriker. Men just den typen av barn är inte den vanligaste. Det finns också barn som skriker så mycket, och är så svårtröstade, att deras föräldrar nästintill drabbas av psykotiska symtom på grund av sömnbrist och den förtvivlan det väcker att uppleva att man inte räcker till för sitt barn.
Blandade känslor
Vanligast är dock att det nya föräldraskapet väcker blandade känslor. Det är fullt möjligt, och helt tillåtet, att vara både himlastormande lycklig å ena sidan, men också ha stunder då man önskade att man kunde skicka barnet i retur. En del av de tyngre känslor som kan dyka upp kan ha att göra med ens egen barndom. Att få ett litet barn väcker ofta minnena till liv av hur det var när man själv var liten och beroende av andra, och alla hade det inte bra då de var små. En annan tung känsla kan handla om sorg över sådant ”som inte blev”. Barnets ankomst kan vara slutpunkten för en dröm man har haft, och som omöjliggörs av att man nu har gått in i ett nytt skede av livet.
Mycket funderingar
Precis efter förlossningen inställer sig ofta en mängd frågor och saker som man behöver ta ställning till. Redan på BB har olika föräldrar mycket olika känslor; en del vill bara hem så fort som möjligt, medan andra upplever det som skrämmande att man så snart ska vara ensam med det fulla ansvaret för sitt lilla barn. Prata med din MVC-sköterska om du känner oro, så att du kan få tätare besök på BVC eller få möjlighet till telefonkontakt vid behov. Det är inte någon bra start på föräldraskapet att känna osäkerhet eller rent av panik kring sin roll och sina uppgifter som förälder.
Amning
En annan sak som det brukar vara stort fokus på är amning. Ta emot de råd och det stöd som du får, men se det inte som jordens undergång om amningen ändå inte fungerar. Barn utvecklas fint med bröstmjölksersättning också och ser du till att flaskmatningen blir en lugn och fin stund med kroppskontakt och närhet så utgör det en lika god grund för en trygg anknytning som amning gör.
Förhålla sig till omvärldens förväntningar
När det just har anlänt ett nytt litet barn så brukar närstående vilja komma och hälsa på. För vissa känns det jätteskönt att ha släkt och vänner omkring sig, och kanske hjälper de också till genom att laga eller ta med sig mat, passa bäbisen medan du duschar osv. Men för andra blir det bara kravfyllt att konversera och vara värd/värdinna i den här sårbara situationen. Känn noga efter hur du vill ha det, och stå för det. Andra får tycka vad de vill, det här är en viktig tid i livet som man själv måste få bestämma över.
Samma sak gäller de närståendes krav och åsikter om hur man ska leva som nybliven förälder: Strunta i dem! Det är helt ok att sova mitt på dagen tillsammans med sin nyfödda bäbis eller att gå omkring i säckiga och fläckiga kläder med otvättat hår samtidigt som man livnär sig på pizza. Faktum är att det bästa du kan göra som nybliven förälder är just att ta det lugnt och anpassa din rytm efter bäbisens. Om det sedan är så att både du och bäbisen trivs bäst med dagliga långpromenader och att fika med kompisar så är det just det ni ska göra.
Nedstämdhet efter förlossning
Väldigt många nyblivna föräldrar, och det gäller även den som inte burit barnet, går igenom en period av nedstämdhet och känslomässig sårbarhet. Man har ofta nära till gråten och klarar inte av att se bilder eller filmer på sorgliga teman, allra minst där barn far illa. Det kallas för babyblues, och går oftast över ganska snart. För drygt var tionde förälder är problemen dock allvarligare, och visar sig i form av en depression som kan vara längre. Det är inte alltid som depressionen upptäcks av vården, och det är inte heller alltid man själv förstår att något är fel. Det kan därför vara bra att ta reda på lite mer om förlossningsdepression (länk), så att den blir lättare att känna igen.
En viktig förebyggande åtgärd mot både depression, trötthet och andra negativa effekter av föräldraskapet är att inte dra sig för att ta emot avlastning och sänka prestationskraven. Att ha barnvakt även mycket korta stunder, för att få tid till sig själv eller till parrelationen kan ge förnyad kraft. Att få hjälp med hushållsarbete och köpa färdigmat är annat som kan göra livet enklare. Både släktingar och vänner brukar dessutom känna sig hedrade över förtroendet att få vara med och ta hand om det lilla barnet.
Konflikter i parrelationen
Många nyblivna föräldrapar fastnar i bråk och konflikter, vilket också visar sig i statistiken: många separerar under barnets första fem år i livet. Glädjande nog visar statistiken också att trenden har vänt under 2000-talet så att fler håller ihop. Utöver att förbereda sig (länk) finns några saker som man kan göra för att minska risken för separation. Den kanske allra viktigaste är att redan ifrån start ta ett gemensamt ansvar för barnet. Även om en är föräldraledig så är det jätteviktigt att även den andra gör sådant som att natta, byta blöjor, trösta osv. Statistiken visar att par som delar på föräldraledigheten mer sällan separerar, och om de gör det så är det betydligt vanligare att de även efter skilsmässan delar på ansvaret för barnet. En annan sak man kan göra är att söka hjälp hos familjerådgivningen redan på ett tidigt stadium. Det är mycket lättare att rädda ett krisande förhållande, än ett förhållande där konflikterna djupnat och befästs.
Tipsruta
Om möjligt – ordna med regelbunden avlastning – särskilt om du är ensam förälder
Om allt känns väldigt tungt – ta upp frågan om förlossningsdepression med BVC
Ställ krav på behandling vid konstaterad depression
Det är du som väljer hur du vill leva – stå upp för dina val!
Om ni är två föräldrar – dela på ansvaret för barnet