2021-03-31

Hur blir jag av med min kollnoja?

Jag har haft tvångssyndrom i över trettio år, men har aldrig konsulterat läkare. Det är bara när jag ska gå hemifrån (inte mitt jobb) som tvånget kommer. Jag kollar att kylskåpet är stängt flera gånger, att vattenkranen är avstängd genom sätta på vattnet för att sedan stänga av flera gånger. Spisen är värst, den kan jag i värsta fall stå och kolla att alla vreden är avstängda extremt länge och till sist när jag går ut och stänger ytterdörren och har låst så kan jag känna på dörrhandtaget många gånger innan jag går.

Jag vet varför jag gör detta och det är för att jag inte vill att något ska hända i hemmet när jag är på jobbet som t ex brand orsakad av en spis som är påslagen eller översvämning. Min sambo och son vet att jag har kollnoja men tycker det är bättre jag kollar en extra gång om det får mig att känns mig lugnare.

Jag är glad, positiv och har ett stort socialt liv och är inte deprimerad. Jag har dock oroat mig en hel del tidigare och varit med om trauman i livet. Förhållandet jag lever i nu är tryggt och lyckligt.

Men jag mår inte bra av mina tvångsbeteenden och jag kommer för sent till jobbet. Jag vet att jag måste jobba på att lita mer på mig själv men undrar om det finns något knep att bli av med detta jobbiga?



Psykolog Liv Svirsky svarar:

Du ger i ditt brev en mycket tydlig beskrivning av hur tvångssyndrom kan yttra sig. Tvångssyndrom, eller OCD som det också kallas från det engelska namnet obsessive compulsive disorder, innebär att man utför ritualer som ett sätt att hantera påträngande eller tvångsmässiga tankar. 

Tvångssyndrom kan yttra sig på många olika sätt, det kan till exempel handla om att man har utförliga rengöringsritualer för att avvärja risk för smitta, att man städar oerhört noggrant och ofta för att undvika att någon ska ha negativa åsikter om ens hem eller att man, som du, utför kontroller för att undvika en olyckshändelse. 

Oavsett vilket tvång man lider av brukar den drabbade känna att det är väldigt svårt att sluta med ritualerna trots att man egentligen vill eftersom de tar mycket tid och energi och man vet att de egentligen är överflödiga. 

Nästan alla kan känna igen drag av tvångssyndrom och hur de i vissa situationer gör sig mer påminda än annars, till exempel inför en tenta eller en resa. Hur många kollar inte att alla saker som ska med ligger på sin plats när de är på väg på en resa, trots att de väl vet att sakerna låg där de skulle både förra gången och gången innan de kollade? 

Beteendena är alltså något som många har men hos somliga blir de väl utbredda i tid eller frekvens och stör då livet. Man brukar säga att man ska ägna minst en timme om dagen åt sina ritualer för att få diagnosen tvångssyndrom men de allra flesta lägger nog ner ännu mer tid än så. 

Att sluta med sina tvångsmässiga ritualer kan vara ganska tufft även om önskan att göra det är aldrig så stark. Man kan därför behöva stöd i form av en psykoterapeut som hjälper en både att planera behandlingen och genomföra den. 

Kognitiv beteendeterapi, KBT, har i upprepade studier visat sig vara en effektiv behandling vid tvångssyndrom och beroende på hur intensiva problemen är kan behandlingen ta kortare eller längre tid. Är problemen relativt lindriga gör man som klient ganska mycket arbete på egen hand i form av hemuppgifter och behandlingsresultaten kan visa sig ganska snabbt. Om du önskar gå i sådan behandling kan du kontakta primärvården eller psykiatrin där du bor. 

Även medicinsk behandling, ofta med selektiva serotonin, så kallade SSRI-preparat, har visat sig vara effektiv vid OCD. Om man tror att det kan vara en väg att gå kan man i första hand vända sig till sin husläkare. 

Vill du testa att försöka komma tillrätta med tvångssyndromet på egen hand finns en del självhjälpsböcker. En som är skriven på svenska och som följer KBT är ”Fri från tvång: steg för steg med kognitiv beteendeterapi” av Mia Asplund och Elin-Love Rosengren. 

Hur gott resultat självhjälpsböcker ger är svårt att uttala sig om då det sällan utförs forskningsstudier på dem, men givetvis kan du prova och fungerar det inte så vet du att det inte betyder att det är dig det är fel på utan att boken kanske inte räcker som behandlingsstöd. I så fall kan du söka dig vidare till KBT eller medicinering och få fortsatt hjälp den vägen. 

Vänliga hälsningar